Kan man annat än hålla med den nya stjärnan på satirtecknarnas himmel, Mathias S? Klicka på bilden på Knölföda för en högupplöst bild, där de suveräna detaljerna framgår tydligare. Är det månne en centerpartist som håller i spaden där? Vad säger ni, Erik, Henrik och Markus? 
Som jag tidigare nämnt så har politikerna de senaste 30 åren förvandlat vår grundlag till oigenkännlighet, med massor av kryphål i form av undantag i form av vanlig lag — och till och med förordning.
I ett försök att hjälpa våra folkvalda att vända den havererade grundlagsskutan rätt, så kommer här ett förslag på hur Regeringsformens andra kapitel, den del av grundlagen som fastställer allas våra fri- och rättigheter, skulle kunna se ut med alla kryphål borttagna. Borttagna delar är gråade så att de lätt skall synas, tillägg är fetmarkerade.
Om någon tycker att jag antingen gått för hårt fram eller att jag tvärtom missat något som också bör raderas, så mottages alla eventuella synpunkter med största tacksamhet. Likaså om något av det borttagna behöver motiveras närmare. Käre/a läsare, ordet är ditt.
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437).
6. internetfrihet: frihet att utnyttja ett helt och hållet oreglerat och oövervakat internet utan några som helst inskränkningar eller kontroller.
2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).
3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.
Varje medborgare skall
i den utsträckning som närmare angives i lag
skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439).
4 § Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871).
5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871).
6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).
7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.
Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag (1979:933).
8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871).
9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.
Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål.
Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933).
10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.
Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta.
Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (1979:933).
11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.
Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871).
12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden. Lag (1976:871).14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1988:1443).15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag (1976:871).
16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871).
17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871).
18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad
utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468).
19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871).
20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (1994:1468).
21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns. Lag (1994:1468).
22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare
i fråga om
1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),
2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket),
3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),
4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),
5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),
6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),
8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),
9. skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §),
10. rätt till utbildning (21 §).
Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om
1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),
2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),
4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),
8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),
9. rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).
På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket. Lag (1994:1468).
23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (1994:1468).
24 § Bryter regering mot något av ovanstående dömes samtliga regeringsmedlemmar till förlust av lön och samtliga förmåner, samt dessutom till två års fängelse.
När man vet vad man skall leta efter så är det inte så svårt att hitta de olika pusselbitarna och deras rätta plats. Den som brukar pussla vet hur man brukar göra: kantbitar, särskilt utmärkande färger, “inre” kanter såsom gränsen mellan himmel och berg, och så vidare.
Lite grand detsamma blir det när man försöker hitta anledningar till varför en regering satsar så otroligt högt på en enda giv — som i fallet FRA-lagen där de flesta är överens om att insatsen för några av partierna rent av kan vara framtida möjligheter att över huvud taget passera 4%-spärren.
Själv är jag helt övertygad om att svaret på gåtan här ovan står att finna i Sveriges intima kontakter med USA sedan andra världskriget. Eller rättare sagt, de politiska förbindelserna. När man nu nås av nyheten att USA skall placera ut tio robotramper i Polen så är det inte utan att tanken på FRA:s utökade mandat, med bland annat övervakning av 80% av Rysslands totala internettrafik, dyker upp som en pusselbit som verkar passa in i pusslet som hand i handske.
Det har påpekats flera gånger tidigare, men förtjänar att påpekas om och om igen:
Det är huvudlös och oansvarig utrikespolitik, som utgör det i särklass största hotet mot Sveriges säkerhet.
Att agera hjälpredor åt krigshetsarna i Washington är verkligen inget som gör att vi blir säkrare — tvärtom.
Ryssland har sett robotskölden som ett hot och sagt att Moskva kan komma att flytta fram sin egen kärnvapenarsenal till EU:s gränser.
Jamen visst är det väl precis så vi vill ha det, eller hur Fredrik R och Carl B? Ni vet, de där “yttre hoten” som ni ständigt drar upp. Frågan är ju bara om ni verkligen är så dumma i huvudet att ni inte fattar att ni faktiskt medverkar till att skapa yttre hot i stället för att skydda landet från dem, när ni agerar nickedockor åt USA.
På wikipedia hittar man följande inledning till artikeln om cue card:
Cue cards, also known as note cards, are cards with words written on them that help actors and speakers remember what they have to say.
Att FRA-förespråkarna har fått ett antal cue cards att läsa ur när de får besvärliga frågor verkar uppenbart. Att de har lyckats memorera dem innebär ingen egentlig skillnad. Vi har lagt märke till det om och om igen. I riksdagsdebatter, i massmediaintervjuer — ja till och med i vad som kallas chatt av vissa organisatörer.
Nu senast noterar jag det i en intervju med moderaten Enström i Expressen. För har vi inte hört exempelvis “allt från terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen” ett otal antal gånger tidigare? Jag menar alltså just den exakta ordalydelsen. Till och med papegojor brukar ju kunna variera sig lite.
Mitt tips till FRA är alltså att författa ett antal nya cue cards att dela ut till det tjog eller så personer, som ständigt knuffas fram för att övertyga svenska folket om FRA-lagens förträfflighet, med lite nya ordalydelser. Gärna med lite högre teknisk nivå på texterna. De nuvarande må ha fungerat på riksdagsledamöter och andra teknikimbecilla människor i maktens korridorer — för den publik ni nu ställts inför har de enbart ett löjets skimmer över sig.
Och snälla FRA, glöm det där med det nyspråkliga ordet “signalspaning”, det är det ingen som går på hur ofta det än sägs. Kalla åtminstone massövervakningen vid sitt rätta namn.
Ännu en gång är det efter ett tips från en kommentator hos opassande som jag hittar ett verkligt guldkorn på internet. Nämligen i Jan Sjöholms kommentar den 28 juni 5:42 pm (när nu det är — jag har aldrig brytt mig om att lära mig det där pm/am-köret som jänkarna envisas med, snälla Emma, fixa 24h-klocka ) till det här inlägget, där han nämner en “Rapport till Journalistfonden för vidareutbildning” av Martin Jönsson 2005-02-07.
Denna rapport, som går att läsa här (PDF) är nästan att betrakta som den felande länken när det gäller varför inte bara en utan två regeringar har varit så kåta på att få igenom den synnerligen märkliga FRA-lagen. Rapporten är så uppseendeväckande, att jag vill uppmana alla som har engagerat sig i FRA-frågan att läsa den. Inte bara skumma igenom den alltså, utan att studera den som komme det en tenta på den om en vecka.
Uppdatering:
Via Lakes lakonismer (ännu en gång) hittar jag följande briljanta teckning av Mathias S. Besök gärna hans blogg Knölföda för en dos satiriska teckningar av högsta klass.
Outgrundliga äro ibland hyperlänkandets mystiska vägar. Ibland kan det vara svårt att i efterhand rekonstruera de slingeri-krokiga vägar som lett fram till några verkliga godbitar på nätet. Men i det här fallet har jag för en gångs skull kvar alla mellanlägen. Från Lakes lakonismer: Centeruppropet: FRA - Dålig PR för (c) hittade jag till Docere: Om konsten att rösta emot sina värderingar. En knivskarp analys om hur illa det kan gå med demokratin när man skapat en miljö av grupptänkande jasägare, något som vi ju nyligen fått slående bevis för när FRA-lagen kuppades igenom.
Därifrån länkades jag vidare till en fyra år gammal artikel i DN: De farliga jasägarna av ingen mindre än Inga-Britt Ahlenius. Denna artikel är precis lika brännande aktuell idag, som för fyra år sedan. Om politikerna hade lyssnat på kritiken som framfördes där, och vidtagit de rätta åtgärderna, så hade vi inte haft dagens pinsamma FRA-situation. Pinsam inte minst beträffande Sveriges anseende internationellt.
Inga-Britt är ingen vanlig dussin-skribent som får en artikel publicerad i DN. Mellan 1993-2003 var hon generaldirektör för dåvarande Riksrevisionsverket. Älskad av tjänstemännen på RRV, hatad av överheten som hon var satt att granska. För en bredare allmänhet blev hon först känd sedan hon varit med om att 1999 avslöja den omfattande korruptionen och nepotismen inom EU-kommissionen, ledd av Jacques Santer, som därefter tvingades avgå. Men redan då började den politiska adeln i Sverige visa att de inte alls gillade hennes närgångna granskande av dem.
När hennes förordnande som generaldirektör för RRV gick ut 2003, var det naturligtvis inte tal om att dåvarande finansministern Bosse Ringholm, på vars bord tillsättandet låg, skulle förlänga hennes förordnande. Jo, ni läste rätt, i Konungariket Sverige åligger det finansdepartementet — och ytterst finansministern — att tillsätta riksrevisorn! Bosse kunde inte ens hitta någon annat uppgift för denna numera internationellt uppskattade revisor. I ankdammen Sverige, grupptänkets högborg med sin konfliktobenägna jasägarkultur fanns det helt enkelt inte plats för en omutlig spårhund.
Nåja, för Inga-Britt var det naturligtvis inga problem att hitta nya uppgifter, trots att Sveriges regering motarbetade henne så mycket de kunde. Efter att ha röjt i EU:s korrupta Kosovo-avdelningar i två år blev hon till slut ny chef för FN:s interna revision, en post som rankas som den tredje högsta inom hela FN. Typiskt nog efter att USA hade föreslagit henne — naturligtvis inte Sverige.
Efter att Ringholm och Persson hade gett Inga-Britt foten 2003, så ombildades dåvarande Riksrevisionsverket till Riksrevisionen. Den främsta kritiken som Inga-Britt hade framfört var att rikets revisorer var politiskt tillsatta. Gamla och nya riksdagsledamöter är de enda som sitter där. Precis som när det gäller den tredje statsmakten så är detta något fullständigt unikt bland förment demokratiska länder. I alla andra länder är det en självklarhet att rikets revisorer skall vara helt fristående från politikerna, men så icke i vår lilla ankdamm. Och självklart gick man inte ifrån denna princip när man 2003 gjorde några smärre, kosmetiska förändringar i rikets revision. Enligt politikerna är det som bekant bara politiker som besitter de nödvändiga kunskaperna i nästan allt som har med rikets administration att göra.
År 1907 planerade Telegrafstyrelsen att upprätta en station på västkusten och efter en tid anlades en station tillsammans av Marinen och Telegrafverket. Stationen vid Gnistängen i västra Göteborg öppnades för prov 1910. ”Nya Varfvets trådlösa telegrafstation” blev det första namnet som sedan ändras till ”Gnist Signalstationen Göteborg/ GSG”. Telegrafverket har då inte hunnit utbilda några egna telegrafister så Marinen lånade ut ”gnistmän”. 1911 öppnades ”Göteborgs Gnisttelegrafstation” för trafik med allmän korrespondens till fartyg. 1912 övertogs stationen helt av Telegrafverket och 1913 blev stationssignalen SAB samt 1916 ändrades namnet till Göteborg Radio.
Så börjar historien om Göteborg Radio på Radiomuseets hemsida, där det för övrigt finns en hel del godis för radiointresserade vad gäller kustradions utveckling.
Men för vårt vidare vidkommande räcker det att konstatera att Göteborg Radio så småningom växte ur lokalerna vid Gnistängen och via Kungsbacka så småningom (augusti 1948 — d.v.s. då den här bloggaren föddes ) hamnade i nya hypermoderna lokaler i Rörvik på Onsalahalvöns västkust.
Här satt sedan ett antal personer och skötte trafiken med alla svenska fartyg. Från de största handelsfartyg ner till minsta fritidsbåt. Det senare i alla fall efter att VHF-passningen på kanal 16 infördes på 1960-talet. Men i takt med att radiokommunikationerna blev allt mer satellitburna, så blev behovet av att ha ett antal olika stationer utspridda över Sverige allt mindre. Den 31 december 1994 släckte Radio Göteborg ner sina radioapparater efter att verksamheten hade tagits över av Radio Stockholm, och Sveriges största kustradiostation var historia.
Historia var emellertid inte de numera övergivna lokalerna. De var inte ens övergivna. Tvärtom hade här rått febril aktivitet under flera år med enorma till- och utbyggnader av lokalerna. Och de gamla satellitantennerna, parabolerna, som tidigare hade tjänat sjöfarten i Televerkets regi fick nu raskt sällskap av nyare och större paraboler. I de luftkonditionerade källarlokalerna i nybyggnationerna installerades superdatorer i världsklass. FRA har flyttat in!
På såväl Eniro som Hitta.se kan man se denna superhemliga spionstation — än så länge i alla fall. Glöm inte vad som hände med Lovön utanför Stockholm.
Runt hela anläggningen löper ett högt staket med skyltar som påtalar förbud mot fotografering. Men det finns inte ett ord om att det är FRA som huserar här, tvärtom står det att det är Telia. Fast Telias verksamhet upphörde förstås strax efter att Göteborg Radios röst hade tystnat i etern, så det där är förmodligen bara ett sätt för FRA att slippa uppmärksamhet.
Man kan dessutom klart och tydligt se på flygfotona att alla paraboler är riktade mot geostationära satelliter — det vill säga kommunikationssatelliter. Här har alltså FRA, i direkt strid mot svensk lag, tjuvlyssnat på telefonsamtal. Troligen ända sedan 1995 — året då vi, som bekant, för övrigt fick vissa tillägg till vår grundlag. Och nej, etern är inte fri, telefonsamtal får man inte tjuvlyssna på utan domstols godkännande; detta alldeles oavsett vilken teknik som används — tråd eller etern.
Nåja, numera är det ytterst få av de rika länderna i världen som fortfarande använder satelliter för teletrafik. I Sverige använder vi det inte ens som back-up. Så våra telefonsamtal har hittills varit ganska säkra så länge det rört sig om nationella samtal. Men så fort vi ringt ifrån någon av många populära semesterorter, så…
Kanske skulle man chartra några bussar för att åka ner ett gäng och hälsa på FRA i Rörvik? Ett halvdussin av Sveriges bästa badplatser finns utspridda inom bara några minuters reseavstånd, och gott om tältvänliga ytor finns det också.
Det charmiga med Youtube tycker jag är, att bland all fenomenal smörja som folk postar där, så hittar man lite då och då små guldkorn. Själv brukar jag sällan sitta och leta på tuben, utan nästan alla guldkorn har jag hittat efter länktips på andra ställen, ofta på de mest oväntade ställen.
Som exempelvis nedanstående klipp, som jag hittade på en site som handlade om att odla tobak!
Förklara detta, den som kan:
För tillfället verkar vi ha en väldigt intressant situation i mediavärlden. Efter att ha hästesövit (tm Göteborg) på jobbet i månader, så börjar gammelmedia och deras journalister, understödda av driftstöd om 430 miljoner, distributionsstöd om 73 miljoner (båda siffrorna gäller för år 2006) såväl som befrielse från mervärdesskatt, lägre portoavgifter och sänkt reklamskatt, äntligen vakna till liv.
Men de verkar nästan alla ta den enkla vägen ut, och, i stället för att själva vaska fram nyheter och avslöjanden så förefaller de flesta av dem att surfa runt på de mest prominenta bloggarna för att få ihop bakgrundsmaterial. På annat sätt kan i alla fall inte jag förklara att gammelmedia upprepar ett flertal av de uppenbara felaktigheter som cirkulerar i bloggosfären.
Några exempel:
1. Fredick Federley blev inkryssad i riksdagen
Faktum: Summa summarum sju (7) riksdagsledamöter blev inkryssade. Annie Johansson var en av dem, Fredrick var inte en av dem. Eller för att ta det i detalj, för att över huvud taget räknas som “personvald” så måste man samla ihop ofattbara 8% av rösterna i sin valkrets. Annie fick 13,28% i Jönköping, Fredrick fick bara 5,10% i Stockholm.
Båda två stod som nummer två på sina respektive valsedlar, men Jönköping fick bara ett centermandat medan Stockholm fick två. Fredrick kom alltså in på grund av antalet centerröster i Stockholm medan Annie däremot puttade ut den som tidigare innehade Jönköpings centermandat, Margareta Andersson, som annars stod överst på listan.
Så de av er som tror att ni personkryssade in Fredrick i riksdagen kan alltså sova lugnt, det gjorde ni inte, det var er röst på centern som gav Fredrick sitt mandat. De av er som kryssade Annie däremot röstade faktiskt in er kandidat.
2. FRA-lagen återremitterades och ändrades lite
Faktum: Inte så mycket som ett kommatecken ändrades i själva lagtexten. Hade så skett, så hade det betraktats som en ny proposition, och hade kunnat exempelvis minoritetsbordläggas ännu en gång.
Nej, så dumma var inte kuppmakarna. Det enda som ändrades var allt det 155-sidiga, politiska snömos som omgav lagförslaget, och som förväntades förklara för riksdagen varför detta var ett så fantastiskt bra och viktigt förslag.
3. Belgien hotar med att anmäla Sverige till…
Faktum: Lite olika bud här. En del påstår Europadomstolen i Strasbourg, andra EG-domstolen i Luxemburg. Men det är ändå fel. Jag försökte höra själv, med mina synnerligen rostiga kunskaper i nederländska, och kunde inte höra att det sades något sådant i det videoklipp som cirkulerat i bloggosfären.
Nu har jag fått det bekräftat från två oberoende källor, så sades det inte alls. Vad den intervjuade de Beuckelaere säger, är att han tror att fallet oundvikligen kommer att sluta inför endera av de ovan nämnda domstolarna, och det var ju inte särskilt sensationellt, det har ju de flesta av oss redan räknat ut.
Sådär, alla journalister, som till äventyrs råkat förirra sig hit, nu bör ni i alla fall kunna få ovanstående tre fakta rätt.
1. Det är en bortkastad röst
Underförstått “… eftersom de ändå inte kommer in i riksdagen”. En klassisk moment-22-situation men också ett kapitalt feltänk. Tänk bara på modiga Camilla Lindberg som röstade nej i den slutgiltiga FRA-omröstningen. Var det en bortkastad röst bara för att det inte påverkade valutgången? Nej, naturligtvis inte, det var en kraftig markering av hennes ståndpunkt i frågan.
På samma sätt är en röst på piratpartiet en kraftfull markering, som sänder signaler ända upp till maktens boningar. Det finns förmodligen inte en enda riksdagsledamot eller journalist, som inte känner till piratpartiet — detta då till skillnad från de flesta andra partier som rör sig strax nedanför De Sju Systrarna.
2. Det är ett enfrågeparti
Det är möjligt att man kan påstå det. Men i så fall är den enda frågan så viktig, att den med råge uppväger alla andra frågor tillsammans. Eller rättare sagt, skillnaden i ståndpunkt från piratpartiets sida i den frågan jämfört med alla övriga partiers, uppväger med råge den minimala skillnaden i ståndpunkt i samtliga andra frågor mellan de etablerade partierna.
Denna enda fråga är allas våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Den är alltså så viktig för oss i piratpartiet att vi är beredda att vika oss i alla andra frågor så länge ingen tafsar på vår grundlag. Är detta ett “bara” i sammanhanget, ett fattigdomstecken som gör att man avstår från att stödja kampen för våra rättigheter? Själv tycker jag uppenbarligen inte det.
Det är lite grand som om ett byggföretag skulle få för sig att de inte längre behöver PEAB, experter på pålning och grundförstärkning “för skulle det behövas så kan alltid snickare Svensson slå ner några stolpar”. Grundlagen är själva fundamentet i vårt demokratiska samhälle. Att värna om den kräver experter och specialister av en helt annan kaliber än de lättlurade amatörerna i de etablerade partierna, det torde väl stå utom varje tvivel för alla som bevittnat hela FRA-spektaklet? Och vi i piratpartiet har just den expertisen — eftersom det är det enda vi sysslar med, vi är specialister på området.
Nu har vi just beskådat hur alla som röstade på något av allianspartierna har blivit våldtagna av de som ni gav förtroendet att representera er i vår lagstiftande församling, riksdagen. Hur känns det? Ni måste ju ändå lätt kunna föreställa er hur hela den här statskuppen hade avlöpt om piratpartiet hade haft (minimala) 14 ledamöter i riksdagen, alltså fått 4% av rösterna 2006.
Nej, piratpartiet är inte ett enfrågeparti. Det har alla de övriga partiernas ideologier (om de nu har några) i sin portfölj, och är beredda att plocka upp valfria delar av dem på begäran, och stödja de som är beredda att oförbehållsamt ställa upp på vår solklara linje:
Tafsa inte på våra grundlagsskyddade rättigheter!
