Posts Tagged ‘Piratpartiet’

Ja till euron — nej till EMU

tisdag, oktober 23rd, 2012

(Ännu en insändare som G-P inte ville ha.)

För några år sedan fick vi väljare säga vad vi tyckte om att ge oss in i EMU, det vill säga EUs gemensamma valutaunion.

Turligt nog röstade svenska folket nej då. Att låta en centraleuropeisk “bank” besluta om räntor med mera, som således skulle gälla för hela unionen, är ju, som varje nationalekonomiskt bevandrad person omedelbart inser, totalt stolligt.

Numera ser vi resultatet av detta idiotiska försök att styra enskilda länders penningpolitik från centralt håll. Som ett resultat av detta fiasko, så börjar omedelbart själva valutan, euron, att ifrågasättas.

Men det är ju faktiskt inte själva euron som är problemet här, utan klåfingriga EU-politrukers försök att ställa och styra med sådant som de inte har kompetens att hantera.

Eurosedlar

Själva euron är i själva verket det bästa som hänt i världen det senaste halvseklet ur valutasynpunkt. Tidigare var dollarn allenarådande. Och därmed kunde USA råda näst intill oinskränkt över världshandeln. De har monopol på dollartryckerierna och 2-3% mer tryckta dollar varje år kunde finansiera stora budgetunderskott.

När exempelvis Saddam Hussein år 2000 beslutade att all olja från Irak skulle säljas i euro, så undertecknade han sin egen dödsdom. Sedan kan USA försöka skylla på massförstörelsevapen hur mycket de vill.

Numera har euron tagit över stora delar av dollarns hegemoni. Men, med 500 miljoner invånare i Europa, jämfört med 300 i USA, så finns det mycket kvar att göra. Detta låter sig naturligtvis inte göras utan att USA går till motattack. Resultatet av denna motattack ser vi dagligen i nyhetsmedia nu.

Faktum är emellertid att vi i Sverige redan i morgon dag skulle kunna sälla oss till euron. Ett lands valuta bestäms av en enda sak, nämligen vilken valuta som skatterna skall betalas med. Om vi således tillåter att skatterna betalas med euro, förutom svenska kronor, så kan vi plötsligt ha såväl SEK som euro som officiell valuta.

Euromynt

De stora förlorarna här blir växlingsföretagen och bankerna. Studera gärna skillnaden mellan köp- och säljkurserna på exempelvis valutor.se. I skrivande stund får man betala 898 kronor för 100 €. Säljer man dessa 100 € omedelbart, så får man 825 kronor. Utöver det får man förmodligen betala två “avgifter” för nöjet att växla sina pengar. Mellanskillnaden (nästan 10%) plockar alltså växlingskontoren åt sig som ren vinst, utan att de riskerat att förlora ett öre på transaktionen.

Innovationen som försvann

tisdag, mars 13th, 2012

Nästan alla idag har en mobiltelefon. I Sverige har vi tydligen mer än ett abb per skalle, om jag läst senaste statistiken rätt.

Och alla vi med en mobiltelefon måste ha ett abb, som vi betalar väldigt olika mycket för, för att kunna använda den för att kommunicera med våra nära och kära — och ibland våra inte fullt så nära och kära, men låt oss lägga den delen åt sidan just nu.

Men redan i mobiltelefonens barndom insåg alla teknikutvecklare att dessa apparater i princip kunde fungera som forntidens Walkie Talkie. Om bara de kunde sända och ta emot på två olika frekvenser.

Motorola var snabbt ute med en modell (som jag dessvärre inte minns namnet på), — iDEN — som faktiskt kunde kontakta andra mobiler av samma fabrikat. Det finns en mängd fall att hitta på internet, där denna funktion faktiskt har räddat liv. Mobilen hittade ingen basstation, men kunde kontakta en närbelägen mobil, som i sin tur kunde kontakta… Och så vidare. Det vi tekniker kallar roaming.

Vad som krävs, rent tekniskt, är helt enkelt att kunna sända och ta emot på två olika frekvensband. Big deal! Dagens mobiler klarar alla av ett flertal olika frekvenser. Många av dem långt ifrån varandra rent frekvensmässigt. De två frekvenserna som krävs för en äkta P2P-kommunikation ligger så nära varandra, att det inte ens krävs särskilda sändare och mottagare i mobilen, till skillnad från dagens multibandsmobiler.

Hela den här funktionen med möjlighet att kontakta andra mobiler direkt (jag vill minnas att själva Motorola-abbet hade ett särskilt namn men inte ens det kan jag hitta vid en ytlig surfning, kanske någon kan hjälpa mig?)MOTO Talk — verkar att ha tystats ner.

Och, tja, vilken mobiloperatör vill bidraga till att deras dyrt betalande kunder kan kontakta varandra direkt, utan att passera operatörens dyrbara basstationer?

Själv vet jag att en stor andel samtal från min mobil sker till någon som är inom “ett stenkast” och alltså lätt kan kontaktas direkt, mobil till mobil. Mobiltelefoner kan normalt nå basstationer inom cirka 15 kilometer. Men en mottagare som befinner sig i andra änden av ICA Maxi kan jag alltså inte nå. Varför? Tja, jag tror att svaret är givet…

Tänk själva vilken värsting-app det kunde bli, om du i varje ögonblick kunde se hur många i din adressbok som befinner sig inom direktkontakt (det vill säga gratis), och du kunde skicka ett litet “Hej du” till vederbörande. Men naturligtvis även kunde prata direkt utan att blanda in din operatör. I timmar i sträck utan att din operatör ens registrerar det. Var det någon som nämnde Datalagringsdirektivet…? :)

Men fortfarande har jag inte hört talas om någon äkta Walkie-Talkie-mobil i Sverige. Jo, för några år sedan försökte några operatörer saluföra denna funktion, men den var så långt ifrån äkta W-T man kunde komma.

Ergo: Tekniken har funnits ända sedan mobiltelefonen utvecklades, men mobiltillverkarna är bara intresserade av att tillgodose mobiloperatörernas önskemål, och mobiloperatörerna är måttligt intresserade av att tillgodose sina kunders önskemål.

Ännu en anledning till att infrastrukturen är alldeles för viktig för att överlåtas i händerna på alla de olika oligopol som nu låtsas vara marknadsanpassade. Med en infrastruktur som ägs av oss alla, så hade vi haft äkta Walkie-Talkie-funktion i våra mobiler för länge sedan.

Uppdatering: Tack Viktualiebrodern för infon om Motorola!

Alltså, jag fattar det inte…

onsdag, mars 7th, 2012

Jo, alltså jag fattade för tio-femton år sedan hur spammarna tänkte.

I början gick till och med jag på en del av bluffarna. Ja, inte så att jag lämnade ut uppgifter om mina kreditkort eller bankinloggningar, men jag svarade på en del av mailen. Ja, va fan, det var ju så häftigt då att ha en mailadress, och ännu häftigare att en utlänning skrev ett mail till mig.

Men efter att jag första gången fick spendera ett dygn ungefär på att rensa mina datorer från virus, så blev jag så klart medveten om att det finns en massa vidriga parasiter där ute i världen (oftast med US dollar som valuta).

Jag tyckte att hela den här spamskiten avtog för några år sedan, men nu verkar den ha tagit ny fart. Numera får jag betydligt mer spam än någonsin tidigare.

Vi vet väl ändå alla, att allt spam slutar vid en dollarterminal? Möjligtvis då med undantag för våra och USA:s myndigheter, som tydligen inte har klarat av att förbinda punkterna rätt.

Jag läste nyligen att det var stora problem med att komma tillrätta med nätbedrägerierna i Sverige, eftersom nästan alla fall leder till USA, och USA tar sex månader på sig för att svara på frågor från europeisk polis. Lite ironiskt, med tanke på deras krav på exempelvis att via SWIFT få momentan tillgång till alla 500 miljoner europeiska medborgares banktransaktioner.

Alltnog och emedan, ifall ni får ett mail liknande det nedanstående, så hoppas jag att ingen faller för det. Annars får ni faktiskt skylla er själva om ni blir ett fall för SVTs Plus — med eller utan Sverker. För nedanstående är enligt mitt förmenande så fullkomligt uruselt, att om de där brottslingarna bakom detta tjänar en endaste cent på sin bluff, så… ja, då… väl bekomme!

APPLE INCORPORATION
REGIONAL HEADQUARTERS
Plot 21344 Boulevard Way,
NLQT Manchester East,
United Kingdom.

Detta för att informera dig om att som en del av vår nya året årlig utmärkelse program, har din e-postadress valts som vår 2012 APPLE pristagare. Du har belönats med en Apple iPhone (Apple iPad 2 WIFI 64GB vit) och en kontroll värd 300,000.00 Pounds.The följande är ditt referensnummer: APPLE MC918B / A.

För att få din vinst, är du skyldig att bekräfta mottagandet av denna post med den information som krävs nedan:

Informationen som begärs:
Fullständigt namn:
Kön:
ålder:
Yrke:
nationalitet:
Hemland:
Fullständig adress:
telefon:

Gratulerar.

Med vänlig hälsning,
Dr Richard Nelson,
Public Affair Officer,
Apple Incorporation.

När Fan blir gammal…

tisdag, december 20th, 2011

Gång på gång får vi, som läser annat än sporten, vädret och de tecknade serierna i våra media, bevis på att vår nuvarande så kallade upphovsrättslag är fullständigt förlegad och omodern.

Att jag skriver “så kallade” beror på att vi (nåja, våra folkvalda, vilket ju är långt ifrån samma sak) i Sverige har valt bort ordet kopieringsrätt i våra lagtexter, utan i stället klumpat ihop det med upphovsrätten. Jag skall inte här orda mer om denna felaktighet i vår lagtext, eftersom jag har uttömt det ämnet tidigare.

Men när jag läser om Mikael Wiehes senaste tilltag, så blir jag nästan lika besviken, som när min tidigare idol Jan Guillou skämmer ut sig gång på gång.

Dessa två tidigare ikoner har alltså på gamla dagar blivit så förblindade av sina miljoninkomster att de totalt glömt bort sina rötter. De rötter som gav dem den berömmelse som de nu skördar miljoninkomster på.

Tack Isobel för att du uppmärksammade mig på denna skämmiga incident.

Även om Slussens i Stockholm väl och ve inte berör en göteborgare, som jag, speciellt mycket, så hoppas jag ändå att åtminstone miljardären Benny Andersson inte tänker vika ner sig.

Hur gick det för övrigt med den där eken som skymtar förbi i videon i fråga? Eken som föddes strax efter vikingatiden, och som stått där den står sedan långt innan Stockholm ens existerade? Eken som alltså dömdes till döden av personer som levat en bråkdel så länge.

Gratis bredband till alla

lördag, november 26th, 2011

I ett blogg-inlägg har piratpartiets MEP lyft upp Berlin-piraternas osannolika framgång i det nyligen genomförda delstatsvalet i Berlin, där de fick fantastiska 9,1% av rösterna, och därmed omkring 15 mandat i delstatsparlamentet. Det är ungefär jämförbart med att få 9,1% av rösterna i ett svenskt landstingsval.

Min lite smått ironiska kommentar där lär förmodligen gå över huvudet på alla förutom den innersta PP-cirkeln från 2006. Men faktum är att jag föreslog just det som nu Berlin-piraterna gick till val på och lyckades så väl med. Fast jag blev utsatt för en “Karl Sigfrid”, två år innan han blev det, när jag föreslog det 2006. Jag blev rejält åthutad av partiledningen, och hotades med uteslutning från partiet om jag fortsatte att propagera för “fri WiFi för alla”.

Som alla numera vet, så lyckades vi inte ens få 1% av rösterna 2006 — vilket hade gett oss ett helt annat läge, i form av betalda valsedlar. Vad värre är, är att vi 2010 gick till val på exakt samma misslyckade valplattform, och fick nästan exakt samma valresultat. Duh!

Med Berlin-piraternas strålande resultat i ryggen, ger jag mig nu ut på ett nytt förslag för PP SE. Med risk för att än en gång bli utsatt för en Karl Sigfrid:

Gratis (skattefinansierad) tillgång till 100Mb fiber för alla svenska medborgare!

Är detta rimligt? Tja, låt oss säga så här:

Svenska stamnätet för internet drivs av den oberoende och icke vinst-drivande organisationen NetNod. Den driver sex anslutningspunkter (IXP) dit alla internetoperatörer är anslutna.

Kostnaden för att få en 10Gb-anslutning till en av dessa sex punkter (två i Stockholm och en i vardera Göteborg, Malmö, Sundsvall och Luleå) är 90,000:- per år. Nåja, vi får lämna Stockholms två IXP utanför resonemanget här — de har tydligen något eget kör med något lokalt bolag, så deras kostnad är betydligt högre. Och från Luleå kan man bara få 1Gb.

Men! 90,000:- för 10Gb innebär alltså att 1,000 abonnenter kan få 10Mb i genomsnitt, och minst 100Mb topp, i båda riktningarna för 90:- per år, eller 7:50 per månad. För 9 miljoner invånare skulle det alltså kosta 810 miljoner kronor.

Nu har vi å andra sidan FRA, som enligt senaste budgetpropositionen skall få 746 585 000 kronor. Till det kan läggas så kallad domstol (7 449 000) och inspektion (12 112 000) som vi således också skulle slippa. Inte riktigt 810 miljoner, men tillräckligt nära för att kunna justeras i nästa budget.

När vi alltså avvecklat FRA, och den grundlagsstridiga övervakning de ägnar sig åt utan minsta kontroll från medborgarna och deras förmenta representanter i riksdagen, så kan vi spendera dessa pengar på något positivt, i stället för det negativa politikerna tvingat oss till.

Men detta kräver naturligtvis en rejäl utbyggnad. De omkring 5 miljarder kronor som skattebetalarna redan har betalat för fibernedgrävning har ju slarvats bort av våra inkompetenta politiker. För att NetNod skall klara av den här nya anstormningen, så behöver de en rejäl injektion av nytt kapital, var skall det komma ifrån?

Inte minst så krävs det betydligt fler IXPs. En målsättning kan vara en IXP per 100k medborgare. Ett drygt dussintal städer behöver alltså sin egen IXP, och vissa städer behöver betydligt fler än de nuvarande.

Jo, då är det så här: bredbandssatsningen, som våra opportuna politiker så gärna anför, eftersom det ju är så politiskt korrekt, har nogsamt gömts undan i två poster i budgeten. Dels 23.21 “Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: 3 123 451 000″, dels 23.22 “Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur: 2 985 447 000″.

Totalt alltså över sex miljarder kronor per år. Det framgår inte av budgetpropositionen exakt hur dessa dryga sex miljarder skattekronor från oss alla används för att befrämja “landsbygdens miljö och struktur”. Eller ens vilka “åtgärder” man anser vara så angelägna att de motiverar en så enorm hög med svenska kronor. Men jag är ganska övertygad om att det inte skulle tarvas en särskilt stor andel av dessa miljarder för att koppla upp hela Sverige.

Därmed skulle vi kunna återbörda Sverige till toppen av världens mest IT-vänliga länder, med allt vad det skulle innebära i form av utländska investeringar i Sverige, såväl som möjligheter för företag, myndigheter med mera att utlokalisera från skandalöst överprissatta lokaler i storstadsregionerna till glesbygder som törstar efter arbetsgivare.

Barnporr, terrorism, trafficking och annan grov brottslighet

söndag, februari 13th, 2011

Jag skall inte försöka dölja, att en av anledningarna till att min blogg legat stadigt på mellan 100 och 200 besök varje dag, trots att jag inte hade skrivit något på nästan ett halvår, beror på mitt inlägg om barnporr för ett halvår sedan.

Jag visste naturligtvis exakt hur jag skulle välja bildtexterna för att få maximal uppmärksamhet. Googla gärna själv på någon av dem, och se vad du får för träffar — gärna med valet Bilder. Men att det skulle få detta, globala genomslag förvånar mig faktiskt ändå lite grand.

“Barnporr” har helt enkelt blivit den nya hypen, nu när “terrorism” börjar klinga av, snart tio år efter nine-eleven.

Är detta bra? Jovisst, om det hade inneburit att antalet övergrepp på barn hade minskat, så hade det varit toppen. Men tyvärr är så inte fallet. Snarare tvärtom.

Barnporr-kortet utnyttjas idag cyniskt av en massa giriga, multinationella företag, och, än mer, av mindre nogräknade, inkompetenta politiker, för att få samhällsmedborgare att acceptera begränsningar av deras grundlagsstadgade rättigheter. Särskilt gäller detta den globala mediaindustrin — och speciellt då deras underavdelning som fortfarande kämpar för att deras plastskivor skall få behålla sitt hundraåriga monopol på kulturspridande.

Vad vi i hela den civiliserade världen omedelbart måste göra, för att åtgärda detta skandalösa rättshaveri, är att så snart som möjligt avsexualisera alla lagar!

Vi har lagar som förbjuder misshandel. Lagar som är oomtvisteliga hos gemene man. Så varför behöver vi speciallagar för just sexuell misshandel?

Vi har lagar som förbjuder människohandel och slaveri (trafficking), så varför behöver vi speciella lagar för fall där sex råkar vara inblandat?

I en av kommentarerna till mitt, numera famösa, barnporrinlägg, så skriver kommentatorn Amarso en lång och mycket tänkvärd kommentar. Bland annat med frågan:

Men, förresten, måste ett övergrepp bara vara sexuellt?

Ja, hur är det med det? Är övergreppet så mycket värre bara för att det råkar ha sex involverat? Kan det inte vara så, att ett barn, som blir fysiskt, eller (ännu värre — troligen) psykiskt misshandlat, lider mer? Ett spräckt käkben, en allvarlig hjärnskakning, mängder med blåmärken och två brutna revben; kan det vara så att barnet upplever allt det som allvarligare än ett tafsande på snoppen? Enligt våra lagstiftare, så är tydligen det senare allvarligast…

Får jag föreslå att vi, så snart som möjligt, avsexualiserar vår lagstiftning? En misshandel är inte grövre bara för att det finns ett sexuellt element med i brottet. Åtminstone inte om samhället omedelbart slutar upp med att socialt stigmatisera allt som har med sex att göra!

Höger/vänster sitter fortfarande hårt rotat

måndag, oktober 4th, 2010

Visst är det väl märkligt hur fast till och med vissa piratpartister, som påstår sig stå över det förlegade H/V-tjaffset, sitter i dessa gamla myter om vänster mot höger, arbetare mot kapitalet.

Själv kommer jag i så fall från högerkanten. Högutbildad. Egenföretagare hela mitt vuxna liv (förutom ett par år i början av min yrkesverksamma karriär). Ägare av flera hyresfastigheter och aktiebolag. Borgerlig väljare det första halvdussinet av de 13 val jag nu hunnit med. Men ändå påstås jag vara mer eller mindre extremvänster.

För en gammal gubbe som jag, som i alla år varit otroligt intresserad av politisk ideologi, är det sorgligt att se hur solidaritet och social empati — grundpelare i ett mänskligt samhälle — har degraderats så till den milda grad, som begrepp, på bara några decennier, att man nu inte ens kan diskutera den vertikala axeln på den politiska kompassen utan att bli “anklagad” (som om det vore något fult och suspekt) för att vara vänsterextremist på den horisontella.

Jag är fortfarande fullt övertygad om att en kliniskt kall ideologi, som enbart fokuserar på en — om än aldrig så viktig — teknologisk nisch, aldrig kommer att ha en chans att gå vidare. Det behövs så otroligt lite för att släppa hörnflaggan nere vid integritets-kortlinjen och ge sig ut på planen tillsammans med de andra spelarna.

Jag rubricerade mitt tidigare inlägg “den som sig i leken ger…“. Fortsättningen lyder alltså “… den får leken tåla“. Om vi vill ge oss in i den här leken, det här spelet, så måste vi spela enligt reglerna. Alla reglerna, det vill säga även de vi ogillar.

Att försöka protestera mot dumma regler genom att vägra följa dem ger inga vinster. Säger reglerna att man får spela med en målvakt och tio utespelare, så skall man väl för Böfvelen inte ställa upp med enbart tre anfallsspelare och inget mer? Då hjälper det inte att det är fråga om så namnkunniga spelare som Integritet, Kultur och Kunskap.

Piratpartiet borde inte finnas

lördag, oktober 2nd, 2010

Ovanstående åsikt utropar chefredaktör Johan Hallsenius på ledarplats i senaste numret av Computer Sweden.

Motiveringen är tydligen att vi i stället skulle ha bildat påtryckargruppen Piratrörelsen för att vi då hade haft bättre möjlighet att föra upp våra frågor på den politiska dagordningen.

Tablå!

Så ironiskt att han framför denna sin åsikt just i dessa dagar, då bland annat en av de som drog igång Piratbyrån år 2003, Rasmus Fleischer, förklarar att det aldrig ens har existerat någon piratrörelse.

Annars, min bäste herr chefredaktör, var det frustrationen över att Piratbyrån, just en sådan påtryckargrupp som du efterlyser, knappast fick någon politisk betydelse alls under de tre år den fanns innan piratpartiet startades, som fick oss att inse att enda chansen att få prata med politikerna var att själva ge oss in på deras egen spelplan.

Hur osannolikt det är att påtryckargruppen Piratrörelsen enligt Hallseniusmodell skulle fått större inflytande än den, fram till nyligen, befintliga Piratbyrån bevisas ganska väl av att chefredaktören tydligen inte ens kände till Piratbyråns existens.

När skall gammelpartiernas valfläsk om modernisering av upphovsrätten infrias?

torsdag, september 30th, 2010

En av de absolut viktigaste och äldsta av piratpartiets ideologiska kärnfrågor är, och har alltid varit, en modernisering av vår upphovsrättslagstiftning. Den utlösande faktorn för bildandet av piratpartiet den där nyårsnatten 2006 var faktiskt just den häpnadsväckande förändringen av lagen som röstades igenom av en majoritet i riksdagen 2005.

Med en enda knapptryckning bevisade majoriteten av de 349 av landets skarpaste hjärnor, som vi väljare förväntar oss att se i riksdagen som våra demokratiskt valda representanter, och som vi därför är beredda att betala professorslöner till, att de inte hade fattat ett jämrans skvatt av vad de röstade om.

Resten är, som man brukar säga, historia.

I och med att piratpartiet fick mer och mer uppmärksamhet, så började gammelpolitikerna dra öronen åt sig. Plötsligt “upptäckte” de att de minsann var lika mycket piratpartister som piraterna själva, och att de minsann hade drivit dessa viktiga framtidsfrågor redan innan PP kom in på scenen.

“Vi skall naturligtvis inte jaga en hel ungdomsgeneration” utropade de båda statsministerkandidaterna i korus inför valet 2006. Och klarade sig undan med blotta förskräckelsen, bara för att direkt börja lagstifta om att just denna ungdomsgeneration skulle jagas ännu hårdare än tidigare.

Fortfarande envisas gammelpartierna med att de minsann håller med om att upphovsrättslagarna måste moderniseras, men naturligtvis visar det sig direkt efter valet att det bara är en massa snack och obefintlig verkstad. Nu är det samma gamla trötta hundralappar hit eller dit i olika punktåtgärder, för att försöka lösa de problem som deras tidigare idiotbeslut har skapat, som är det allenarådande mantrat.

Hur vore det om alla satte sig och förutsättningslöst diskuterade den nuvarande horribla upphovrättslagstiftningen?

Varför inte börja med att, i lagen, kalla saker vid sitt rätta namn?

Upphovsrätten: “Äras den som äras bör”. Behöver inte ens lagstiftas om egentligen, den är så djupt förborgad i folksjälen att ingen kan bryta mot den utan att göra sig till allmänt åtlöje. Att stämma någon för att han eller hon exempelvis påstår sig ha målat Mona Lisa eller skrivit Hemsöborna, hur skulle det se ut? Och vad skulle det resultera i?

Kopieringsrätten: Här håller jag fullt och fast med bland annat Rick Falkvinge som alltid påpekar att det inte är en rätt utan ett förbud. Det lagstadgade kopieringsförbudet mot allt utom sådan kopiering, som framför allt de stora multinationella företagen från Det Stora Landet i Väster godkänner, måste omedelbart rivas upp och få en modernare utformning.

Patenträtten: Även detta är ett kopieringsförbud som omedelbart måste kallas vid sitt rätta namn i lagstiftningen och naturligtvis gå under samma moderniseringsreform som ovanstående kopieringsförbud.

Hälsning till #spectrial från andra sidan graven

torsdag, september 30th, 2010

Har visor något värde? Nu när man är död?

Så länge jag sjöng dem, fick jag dagligt bröd.

Nu ger jag dem till alla och envar.

Och jag menar att: visor tillhör alleman.

Den som ej kan sjunga lyssnar på dem som kan.

Och ingen vet vem visan skrivit har.

Visst får du ärva visorna, jag lämnade dem ju kvar.

Sålunda lyder testamentet från en av de upphovsmän, som de giriga mediabolagen knuffar framför sig i #spectrial. Närmare bestämt Cornelis Vreeswijk, en av vårt lands största trubadurer vid sidan av Bellman och Taube, i sin dikt “Preliminärt utkast till evt. funderingar kring mitt framtida testamente”. En trubadur som åklagaren inte ens respekterade tillräckligt mycket för att få hans namn rätt stavat i det ursprungliga åtalet.

Jag tycker att rätten skall sätta sig en stund och låta denna underbara dikt tränga in riktigt ordentligt. Och jag tycker vidare att de tre företrädarna för kopieringsrättsinnehavarna skall sätta sig och skämmas ordentligt.

Cornelis

I svensk lag har vi inte begreppet kopieringsrätt. I stället smusslas det in under rubriken upphovsrätt. Upphovsrätten — den riktiga — är det ingen som ifrågasätter. “Äras den som äras bör” är en sanning ungefär lika gammal som människans förmåga att kommunicera med varandra.

Kopieringsrätten däremot är ett monopol som samhället tillåter i utbyte mot att det skall skapas mer kultur än om detta monopol inte existerade. Tyvärr nissbrukas detta monopol å det grövsta nu för tiden. Inga ingrepp i medborgarnas privatliv och övriga grundlagsfästa rättigheter är längre tabu i jakten på de där sista miljonerna att klämma ut ur kulturälskarnas plånböcker.

Om nu hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten, nämligen att medhjälp till brott mot kopieringsmonopolet är ungefär lika allvarligt rent straffmässigt som att slå en yxa i huvudet på en medmänniska, och skadeståndsmässigt flera hundra gånger allvarligare än att begå en grov våldtäkt, ja då hoppas jag att rätten förstår vilken Pandoras box de öppnar i och med den prejudicerande verkan detta får.

Plötsligt blir det legitimt att sätta in 65 poliser och ett okänt antal fogdar för att beslagta 185 servrar varav 95% tillhörde fullständigt oskyldiga företag som inte hade ett dugg med saken att göra, enbart på misstanke om ett medverkansbrott.

Plötsligt blir det legitimt att strunta i brevhemligheten bara för att breven råkar vara skrivna elektroniskt i stället för på papper — som vi sett exempel på i #spectrial där åklagaren stod och läste högt ur privata brev.

Plötsligt blir det legitimt att ge sig på distributörerna av bläck/toner och papper till skrivare som har använts för att skriva ut 100 kopior av en kopieringsskyddad bok. Att den inte längre fanns att köpa har i sammanhanget ingen betydelse.

Och så vidare, och så vidare…

Visst får du ärva visorna, jag lämnade dem ju kvar.

Ja du käre Cornelis, du skulle bara se hur illa de nya månglarna i templet respekterar denna din sista önskan.

Uppdatering: Två veckor senare har även Peter Sunde hittat Cornelis testamente.